4 provocerande saker med årets Vasalopp

Årets Vasalopp har gått av stapeln och för min del innebar det 4 timmar på cykel framför tv:n. Helt ok så länge man tittar på Vasaloppet men alla andra dagar om året kan man ju ha roligare än så!

Funderar faktiskt på att köra Vasaloppet nästa år. Klarade att dubbelstaka 5km på Lugnets VM-spår (inklusive mördarbacken) förra veckan så nu inbillar jag mig att jag har lite talang för just stakning 🙂

Finns flera saker med årets Vasalopp som förtjänar att ventileras. Det första har redan ventilerats friskt i sociala medier och gäller damernas upplopp som på någon kilometer förvandlade damtävlingen från riktigt spännande till ett skämt. Vasaloppets strategi att snällt be herrarna att hålla åt sidan när det är dags för damernas spurt fungerade inte under Cykelvasan i somras heller, så att det inte fungerade idag borde inte komma som någon överraskning för arrangören.

Det är i allra första hand ett arrangörsproblem, jag tror inte att det är så himla lätt för herråkarna runtomkring att ha koll på exakt vem som befinner sig i vilket spår hela tiden i en stor klunga efter 89km. Det måste till tydligare signaler från tävlingsledningen när åkarna runtomkring damtäten ska hålla sig undan och var de då ska ta vägen. Hoppas verkligen att Vasaloppet tar tag i det här på riktigt nu!

En annan sak som provocerar mig är att dessa åkare benämns som gubbar eller “elitmotionärer” som SVT valde att kalla dem. Låter ju lite som att Brittas kapacitet är jämförbar med en genomsnittlig motionärsgubbe, och inte de manliga elitåkare som faktiskt blir topp-100 på Vasan (om än inte alla där kan åka i internationella proffslag). Lite nyans vore passande!

Vad är ens en “elitmotionär”? Hela ordet säger ju emot sig själv. Elitsatsar man är man inte motionär och motionerar man… ja, då strävar man väl inte efter placeringar?

En sista sak som provocerar är det faktiska gubbarna, de relativt fåtaliga som tycker det är helt ok att damerna inte får ett rättvist upplopp på grund av att de får draghjälp av herrar genom resten av loppet. Ingen, man eller kvinna, som tror att man kan ta segern gör ju klokt i att lägga sig i spets större delen av loppet. Det hade inte jag gjort i alla fall, och förmodligen ingen av gubbarna heller om de någonsin skulle vara i den situationen…

Även om upploppet blev som det blev är jag i alla fall grymt imponerad och inspirerad av damerna i täten!
John Kristian Dahl vann på 4:08. Smutna, Britta Norgren och Lina Korsgren kom ganska precis 10min senare, dvs 4% av herrarnas åktid!

I ganska många uthållighetsidrotter brukar det ofta skilja ca 10% mellan snabbaste herre och dam, t. ex världsrekordet i Marathon skiljer ungefär så mycket (2:02 för herr vs 2:15 för dam). I helgen hade även VM-serien i triathlon premiär i Abu Dhabi, och där var skillnaden 9.4% mellan herr- och damsegraren.

Kanske en inte helt vattentät jämförelse mellan olika idrotter, speciellt när taktik och skidföre spelar in, men inte desto mindre oerhört imponerande, och de killar som fortfarande inte kommit förbi stadiet att man tycker det är sååå pinsamt att bli slagen av en tjej i t ex Vasaloppet borde nog tänka om och inse hur långt dessa tjejer har kommit!

 

 

Ett nytt kapitel!

Nu händer det saker och ting hos mig även om det är lugnt på tävlingsfronten ett tag till!

Från och med i morgon tisdag blir jag nämligen heltidsanställd som kemist på lasarettet i Falun! Det känns jättekul och ska bli spännande, även om det kommer att bli en utmaning att kombinera med träningen. Men jag har jobbat heltid förr och presterat bra på tävling så det här ska nog bli bra också! Tillräckligt mycket flex för att hinna med DSA:s morgonsimningar och 5 minuter på cykel mellan hemmet/jobbet och Lugnets simhall hjälper ju en hel del. Sen kommer jag att få vänja mig vid att göra kvällspasset lite senare och de långa passen blir fortfarande på helgerna, så sådär värst stor skillnad just träningsmässigt räknar jag inte med. Motivationen är på topp!

 

Den stora skillnaden kommer att bli att jag kommer att behöva bli väldigt mycket bättre på att planera måltider, matlådor, tvätt och andra småsaker som jag annars har kunnat fördriva dagarna med. Jag räknar inte med att ha tid till sådär värst mycket annat, så det är ju tur att det sociala får sitt både på träning och jobb! På det stora hela tror jag faktiskt att det mest kommer att ha positiva effekter.  Det jag tyckte kunde ställa till det mest när jag jobbade heltid tidigare var att det är ganska svårt att göra ett bra intervallpass om man har jobbat en hel dag och är mentalt utmattad. Men det vet jag ju om nu och då får jag helt enkelt vara lite smart i träningsplaneringen, t ex göra de tuffa passen på morgonkvisten istället. Nya tider och vi får se hur allt går!

 
Till helgen går Velodrom-SM av stapeln här i Falun! Förra året överraskade jag med SM-silver i poänglopp och utmanade till och med om guldet i 3000m förföljelselopp, så i höstas tänkte jag att det vore lite mäktigt ändå att försöka få en sån där mästartröja på 3000m. Men med tanke på det jag skrev ovan om nytt jobb och den mentala utmattning det nog kan medföra särskilt den första veckan, står jag över SM i år. Sen har jag inte hittat någon bra velodromform i år heller då jag fokuserar mer på simning och löpning just nu, så jag hade nog inte kunnat utmana på riktigt ändå. Nästa år kanske!

 

Annars tränar jag på rätt bra här trots att vintern envisas med att pendla mellan -20 och +4 och sällan något däremellan. Bra läge att fokusera på simning helt enkelt! Långfärdsskridskor och längdskidor blandat med lite trainer är perfekt om man som jag tycker det känns lite överskattat att sitta och frysa på cykeln såhär års! Och vill man inte göra det kan man ju alltid åka till Gran Canaria istället som sambon har gjort, ser ju inte alls skönt ut 😉

 

 

 

 

Nyårsblogg

God eftermiddag!

Nyligen hemkommen från en julvecka i vackra Norrbotten. Det dagliga projektet där uppe bestod i att försöka fånga dagen, och det är inte sådär tvärenkelt och avslappnande som man kan tro. Solen går upp ungefär 10 och ner kl 13, så det gäller att vara på hugget om man ska göra nåt i dagsljus! Löpning och skidpremiär har det blivit, 75km skate fördelat på 4 pass. Grym vinterträning!

Tänkte ge mig på en sammanfattning av året som gått, och avsluta med att blicka framåt!

Säsongen 2015
Rent prestationsmässigt så var det en ganska medioker säsong, men den har haft sina guldkorn. Jag har (oftast) haft kul när jag tävlat, iallafall på de kortare distanserna men rytmen i träningen har jag inte hittat tillbaka till förrän nu i oktober.
Med det sagt är det ju inte så märkligt att det här blev nån form av mellansäsong! Förberedelserna var minst sagt bristfälliga, där jag förra hösten gick från att ha tappa motivationen helt, till att tycka att det här med cyclocross var rätt skoj, till att fundera på om jag skulle sadla om till cyklist på heltid till att till slut återigen känna att det är triathlon jag vill hålla på med. Tävla var det som kändes som roligast, men när man inte presterar på topp så blir det ju inte riktigt lika kul det heller!

Guldkornen var ändå:

  • Segern i Vansbro triathlon
  • Upplevelsen runtomkring Challenge Philippines, där jag fick träffa en brevvän från barndomen för första gången! Tävlingen var också häftig men kroppen var om möjligt ännu mindre förberedd efter att just ha avslutat en megaförkylning.
  • Att jag fixade Challenge Denmark på hel ironmandistans, Solleröloppet och Soldvarvi på cykel och Vansbro ½IM inom loppet av två veckor.

Det sistnämnda gav förhoppning om att det nog går att få fram något riktigt bra den här säsongen! Jag ville göra något annorlunda och begav mig ner till Alperna för att testa något riktigt backigt.
Om jag varit oförberedd inför hela triathlonsäsongen så var jag ju helt klart oförberedd inför så långa klättringar också. Även om jag är rätt så bra på de korta klättringar som finns i Sverige så är det verkligen en HELT annan sak med långa klättringar. Jag startade men gick inte i mål i Alpe d’Huez triathlon, hade en riktigt dålig känsla hela dagen och som sagt inte tillräckligt förberedd. Dessutom kraschade jag rätt hårt redan första dagen i Alperna. Jaja, jag hade kul innan och efteråt iallafall och fick titta på Tour de France live!

Sen satte hälsan stopp för fortsatt triathlontävlande, kände att jag började få upp ångan och blev nog så entusiastisk! Började sedan bli brutaltrött, få yrsel och illamående och tog en massa prover på vårdcentralen. Det enda som visade sig konstigt där var att mitt blodsocker var väldigt lågt, trots att jag ätit relativt nyligen. Sen bröt nåt förkylningsliknande ut och sedan jag blev frisk från den har jag inte haft några problem alls, skönt det!

Var kanske välbehövligt med en timeout där jag gjorde en väldigt detaljerad plan över träningen till nästa säsong. Jag coachar mig själv nuförtiden och är med på de flesta gemensamma DSA-passen, ett upplägg jag känner mig riktigt trygg i!

Planering inför nästa säsong
Just nu befinner jag mig i slutskedet av den första fasen i min grundträning. Som ni säkert har sett har den inneburit att jag kört svenska cupen i cyclocross, där jag slutade 4:a totalt!
Man skulle ju kunna tro att jag gjort som förra året och bara cyklat (stor skillnad på cykelkvalitet om man låter bli att springa) men jag har lärt mig från säsongen som varit. I år kom aldrig min löpning igång ordentligt men 2016 blir det andra bullar. Även om jag ville göra så bra som möjligt ifrån mig på CX-cupen så har jag inte cyklat mer än tre, i enstaka fall fyra gånger i veckan. Annars har jag mest sprungit, och simmat om än sparsamt!

Roligast just nu är, hör och häpna, simning! Inte bara för att det inte spelar nån roll för simningen om det är -15 ute, utan jag har hittat nån känsla som jag tror det går att få fart på bara jag simmar mer. Jag bestämde mig tidigt i höstas för att lägga om min simteknik, eftersom jag inte fick min befintliga teknik att gå särskilt snabbt. Inte det lättaste när man har en massa invanda felaktiga rörelsemönster, men jag har sett till att vara fräsch i kroppen varje gång jag simmat för att inte falla tillbaka i gamla mönster.
Simhoppet lever! (Höhö)

På det personliga planet händer det en hel del också, jag håller t ex just nu på att bli sambo med Jimmy 🙂 Har inte varit sådär värst inspirerad att blogga om min träning, det händer så mycket sjukt i Sverige och runtom i världen som känns mycket viktigare, om än skrämmande.

Vad tänker jag köra för tävlingar 2016 då? Jag har några parallella planer, men ett som är säkert är Vansbro triathlon! Jag har goda minnen därifrån och det ska bli riktigt kul när tävlingen får SM-status nästa år.

Återkommer efter nyår med lite mer spännande nyheter och planer, tills dess bjuder jag på en sneakpeak på min nya tempohoj som väntar på att bli ihopbyggd! 😍

DSC_0089

Skridskor är årets nyhet på träningsprogrammet! Rätt likt tempocykling då man trycker på, fast skönare för axlarna
Skridskor är årets nyhet på träningsprogrammet! Rätt likt tempocykling då man trycker på, fast skönare för axlarna

Gott Nytt År! Hoppas ni ser fram emot 2016 lika mycket som jag! 🎆🎇🎉

 

SM i cyclocross

Halvtid i CX-säsongen och i helgen gick SM av stapeln i Stockholm!

En kort sammanfattning av läget sedan senaste blogginlägget i samband med cuppremiären: Blev sjuk i 2 veckor direkt efteråt, frisk igen lagom till nästa CX-helg i Uppsala och Västerås. Sen har jag kunnat träna på bra och var laddad inför helgens drabbning!

Med superstars som bland andra Jenny Rissveds och Emma Johansson och flera andra riktigt duktiga nationella åkare på startlinjen hade jag på förhand bestämt att en topp-8 vore bra, topp 5 helt fantastiskt. Jag fick stå i första startled och fick till en helt magisk start, kul att känna att det ändå finns potential! Emma kom förbi före till första kurvan och jag tyckte det passade rätt bra att lägga sig på hjul och låta de andra sätta upp pace. Lite konstig men rolig känsla att komma iväg så bra! Det gick ju dock lite fort där framme, inte en chans att jag skulle kunna hänga på där i 40min, särskilt i det lite mer tekniska partiet. Sen kom banans “triathletfilter”. Normalt behöver man kliva av cykeln ett par gånger på en CX-bana, men här var löphindrena såpass låga att så gott som alla kunde hoppa över dem. Tyvärr inte jag dock och plötsligt rasslade det förbi en massa cyklister. För varje varv tappade jag mycket i det området, kunde jaga ikapp på resten av banan och med två varv kvar var jag ifatt duon på 8-9:e plats. Jag satte in en attack som tyvärr straffade sig, jag fick så mycket syra att magen höll på vända sig ut och in, det gick verkligen inte att trampa! Så det varvet blev det långsammaste av alla, och jag började dessutom strula onödigt mycket för att jag var så slut, så jag lyckades aldrig jobba in avståndet igen. En 10:e plats, där jag möjligen kunde ha kört liiite smartare på slutet men jag gav allt! Och då kan man väl inte vara annat än nöjd?!

Loppet livesändes på nätet och finns till allmän beskådning här:

Vill man se en skymt av min fina start så klickar man på klippet damelit/damveteran, spolar fram till ca 59:35 och så är det jag i vit hjälm och svarta kläder och gula strumpor till höger i bild. Tittar man sedan vidare får man se mer riktigt grym cykelåkning av framför allt Jenny!

På söndagen var det sedan dags för UCI-lopp på samma bana. Den tävlingen räknades också in i Svenska cupen så jag ville köra bra, men vaknade verkligen på helt fel sida och var nog ganska tömd på energi från gårdagen. Står man sedan på startlinjen och känner sig helt genomvärdelös, ja då är det inte lätt att göra något vettigt i en sport som bygger väldigt mycket på självförtroende. Kom ändå iväg hyggligt, om än inte alls lika bra som gårdagen. Råkade sedan klicka ur pedalen i en kort brant backe i början, fick totalstopp. Less. Klickade ur pedalen IGEN nästa backe på skrå. När sedan tredje backen gick riktigt kasst och jag bara halkade runt, ja då fick jag verkligen behärska mig för att inte kasta cykeln så långt jag kunde in i skogen (Har ju redan pajat en hjälm i ren CX-rage, blir ju som dyrt om man ska hålla på sådär).  Så jag kom aldrig in i loppet och bröt efter ett halvt varv, var sen på allmänt tråkigt humör innan det gick in att alla har dåliga dagar ibland. Så, ingen känsla jag väljer att leva kvar i utan nu kan det ju bara bli bättre!

Jag har lite lätt att glömma bort hur jag ska förhålla mig till den här sporten; det ligger ju trots allt ganska långt bort från mitt egentliga fokusområde. Även om jag vill ha bra placeringar i cupen och på SM, hur mycket kan jag förvänta mig utan någon som helst bakgrund av att cykla i terräng  mot de tjejer som kör betydligt mer dedikerat med mina just nu ca 3 cykelpass i veckan? Den enda jag någorlunda rättvist kan jämföra mig med på CX-arenan är Lisa Nordén, och hon är ju som bekant rätt duktig och har sisådär 10 års mer erfarenhet av elitsatsning än mig 🙂 Jag är starkare (på slät väg) än många av de som kommer före mig på tävlingar, och det kan vara frustrerande att bli hämmad av mina tekniska färdigheter på en CX-bana. Men det är ju trots allt väldigt utvecklande, rolig, jobbig och bra träning, det är därför jag gör det här så jag ska försöka komma ihåg det framöver!

 

2015-10-25 13.50.53
Martin Eriksson flög fram och visar hur man tar sig över ett hinder utan att slösa tid och energi!
repost_temp
Såhär gjorde jag 😛

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fint väder hade vi, lite bilder från vårt lopp. (Foton av Niclas Berg och Jimmy Bodin)

received_10153599991695519 received_10153599991600519 received_10153599991035519 received_10153599990910519 received_10153599990845519 received_927953390607390 received_927953297274066 received_927953237274072 received_927953143940748

Viktigt att undvika vurpor i CX! Actionbild när Jimmy lyckas fint med det:

received_927953103940752 received_927953083940754

Nu är det två tävlingsfria helger kvar fram till CX-cupen i Eksjö i mitten av november, gott om tid att träna!

Jag kör ju CX för Boddan Cycling Project, gilla gärna facebooksidan för tätare uppdateringar och bilder!

Premiär i CX-cupen

 

Tiden går och nu har jag lagt locket på triathlonsäsongen och istället i år igen hoppat på cyclocross-cirkusen!

Anledningen till att det inte blir något mer triathletande i år är att min kropp av någon anledning är väldigt, väldigt trött. Just nu håller vi på att reda ut varför det kan vara så och jag väntar på svar på blodprover. Jag har successivt varit tvungen att träna mindre och mindre och vila mer under sommaren, sovit mycket utan nån förbättring, och samtidigt mått väldigt bra mentalt bortsett från tröttheten så det känns ju som att det borde vara nåt rent fysiologiskt som spökar. Det enda avvikande vi hittat hittills är ett väldigt lågt blodsocker. Men mer om det senare, det var ju CX det här inlägget skulle handla om! Kommer en sammanfattning av min triathlonsäsong snart också.

CX-cupen ser jag som en del av min grundträningsperiod, och just den typen av träning passar mig ganska bra just nu då man kommer undan med ganska liten veckovolym. Jag håller igång simningen och löpningen också, men det dröjer till december innan det blir mer fokus på de grenarna.

Göteborg bjöd strålande väder, en teknisk och varierande bana och många talangfulla tjejer på startlinjen. Lite ringrostigt på lördagen, och då jag fick lov att köra med träningshjul bak greppar det inte riktigt som det ska men det var bara acceptera. En 6:e plats blev det till slut, jag hade kul och inget mer att ge så jag är nöjd!

Under söndagens lopp satt kurvtagningen och skogsåkningen betydligt bättre, och jag var stabil varv efter varv utan att tröttna. Tävlingen blev ett mentalt spel om 4:e platsen då jag hade en ung och talangfull hemmacyklist på hjul i nästan hela loppet. Jag var starkare på 80% av banan, hon klart bättre i skogen och lyckades utnyttja det till perfektion då vi var tvungna att köra om en senioråkare precis i det svåraste partiet på banan, vilket inte jag inte klarade av lika bra. Men jag blev 5:a och fick pris iallafall! Fick mig en rejäl mental prövning i psykningar när personen jag hade på hjul fick hejarop i varenda hörn av banan (det finns många hörn i en CX-bana). Sånt ska man såklart inte ta åt sig av i men efter några sådana varv ville jag bara vråla HÅLL KÄFTEN åt de som ropade hur dålig jag var och hur bra hon var.  Skrek rakt ut i frustration efter målgång då jag inte ens fått en ärlig chans att spurta om 4e platsen. Spelar ju ingen som helst roll EGENTLIGEN om jag blir 4a eller 5a. Men ibland känner man bara så. Fick väl känna att jag lever iallafall 🙂

Tycker hursomhelst att jag har utvecklats jämfört med förra årets CX-tävlingar! Snart kommer mina tävlingshjul och då har jag en helt annan känsla att vänta i kurvtagningarna (lågt däcktryck är viktigt i CX). Ser fram emot kommande cuptävlingar!  Lite bilder nedan, fotat av Janne Bodin:

DSC_6955 DSC_6957 DSC_6958 DSC_6960 DSC_6962 DSC_6965 DSC_6967 DSC_6968 DSC_6970

Cyklar till salu!

Hej vänner!

Nu har jag varit väldigt tyst ett längre tag, varför det har varit så återkommer jag till i ett senare inlägg. Men jag mår bra! 🙂

Nu när säsongen är slut är både min tempocykel och linjecykel till salu (nej jag ska inte sluta):

Kuota KT05:

2014-07-04 10.39.20

Utrustad med Ultegra DI2, mer om den kan ni läsa i min annons här eller på 30K:s webbutik, eller hör av dig om du har frågor.

Prisidé 32900:-

Linjecykel:

Kuota Kuraro 2014, annons här!

2015-02-23 16.55.16

Prisidé 25000:-

 

Just det, jag och Oskar Djärv medverkade i en promotionfilm för Stora Stöten Swimrun som går här i Falun i Augusti nästa sommar. En fantastiskt vacker bana! Kolla in filmen här:

<p><a href=”https://vimeo.com/138628094″>Stora St&ouml;ten Swimrun 2016</a> from <a href=”https://vimeo.com/user43672471″>Stora St&ouml;ten Swimrun</a> on <a href=”https://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>

 

Den antågande formen!

Det är så dags nu, men nu har kroppen faktiskt börjat svara efter att ha varit ganska så medioker hela sommaren! Vilken fantastisk känsla det är att kunna trycka på så det känns som att benen kommer att vika sig närsomhelst, men ändå ha kraften att kunna pusha lite hårdare.

Banprofil på Baggbo

Ett litet projekt den här säsongen har varit att köra den beryktade Baggbobacken med jämna mellanrum för att se om jag utvecklas nåt. Alla detaljer om backen kan man läsa om på det här gamla inlägget på Öijers blogg eller på Strava. I år körde jag backen för första gången 13 april, då gick det på 7.11 (förvisso i mördande motvind). 23:e maj gick den på 6.36, och 16 juli på 6.09. Nu den 16 augusti kunde jag fläska på med en J*la massa watt i första delen av backen och ändå hålla ihop hyggligt på den flackare delen och sista branten, och vips hade jag putsat rekordet till 5.35!  Plötsligt känns inte min egen lilla drömgräns på 5.30 så långt borta 🙂

Igår körde jag även dalacupen på cykel tillsammans med större delen av Faluns toppcyklister. Jag lyckades glömma skorna hemma och kom i sista sekund, så jag fick starta ouppvärmd. Såhär skönt var det!
dalacupenVar ganska aktiv på andra varvet och uppnådde målet att bli trött, tyvärr fanns det inget kvar att spurta med och jag fick ge mig för Hanna. Fick även till ett väldigt nyttigt bricklöp direkt efter, hade ganska så mosiga ben vill jag lova! Både löpningen och simningen börjar också ta sig, så jag är väldigt sugen på en fin avslutning på säsongen!

Många diagram blev det i dagens inlägg. Såhär fint hade normala klubben det i söndags på turen där jag gjorde mitt Baggbo-försök, som även innehöll en hel del fina grusvägar och över 1000 höjdmeter 🙂

2015-08-16 16.46.01

MTB till salu!

Hej!

Sugen på att cykla lite i skogen? Då tycker jag att du ska köpa min MTB!

Storleken är 17 tum och passar mig som är 172cm lång, +/- några cm.2015-08-18 16.01.33 2015-08-18 16.02.38 2015-08-18 16.02.50 2015-08-18 16.02.58

26′ hardtail MTB som mestadels har gått som transportcykel.
Hydraulisk skivbroms
Framgaffel Rock Shox DART2
Växlar Shimano SLX
Hastighetsmätare från biltema ingår också.

Fina vinterdäck Nokian Hakkapeliitta med 240 resp 294 dubb som greppar riktigt fint på vinterväglag kan också köpas till för 500kr.

Hämtas i Falun

Mora triathlon och Ornäs triathlon

Hemma i Sverige och Dalarna igen sedan en vecka. I dunklet efter att ha misslyckats helt med den tävling jag sett fram emot mest på hela säsongen har humöret varit lite upp och ner, kroppen har varit seg och jag har tränat väldigt sparsamt. Veckans projekt har varit att rensa garderob, förråd etc på saker jag inte har någon nytta av, och mycket blev det!! Fick åka med hela bilen fullastad till tippen.

Det har också hänt mycket trevligt, som minigolf, inflyttningsfika och i helgen dubbla sprinttriathlon! Sverige bjuder äntligen på sommarväder så det var helt perfekt att kunna åka till ett par lokala tävlingar, hänga med trevligt folk och få upp pulsen lite!

På lördagen bar det av till Mora. Mora triathlonklubb har ordnat en riktigt fin tävling vid Mora strand, kunde ju ha fått vara nån grad varmare i vattnet bara! Simningen gick lite som förväntat efter ett par veckors skrubbsårsvård, och jag tog mig runt utan att vare sig frysa ihjäl, ta emot slag och sparkar eller få panik, ungefär där la jag ribban för en godkänd simning. Malin Cederberg var nästan 2min snabbare än mig, och en halvminut senare låg Emma Graaf. Bara hoppa upp på cykeln och börja kötta och hoppas på det bästa, och efter första varvet var jag om och förbi. Lyckades dock inte skapa tillräcklig lucka. Blev omsprungen av Emma med lite drygt en km kvar till mål och höll rygg ett tag, men benen ville bara inte och jag fick nöja mig med andra plats. Lärdomen jag drar är att man tydligen behöver löpträna i triathlon också 😉 Efter en förkylning och ca 85% cykelträning i alperna har jag väl inte varit så flitig löpare precis. Men tar det som en spark i arslet och kul att vi fick ett bra race med både omkastningar och små marginaler!!

Man är ju inte bättre än sitt senaste resultat, så idag tog jag cykeln till Ornäs triathlon! En ny tävling i regi av Qwarnsvedens triathlonklubb i samband med Runn-dagarna (Runn är en stor sjö mellan Falun och Borlänge för den oinvigde) Väldigt fint belägen vid Ornässtugan och dessutom, för första gången i år, bra vattentemperatur!! Såg min chans att faktiskt kunna simma och vågade ställa mig långt fram, något som tidigare mest gjort mig översimmad men nu höll jag bra tryck och kom iväg på en fin position, och det var faktiskt bara två killar framför mig upp ur vattnet. Cyklingen kändes bra, och jag låg 2:a totalt efter Clas Björling när vi gick ut på löpning. Dock blev jag visad i fel riktning på första varvet och missade en slinga på ca 300m, men fick en chans att rätta till det direkt efter mållinjen. När jag just hade spurtat för att hålla undan för grabbarna på 2a & 3e plats var det riktigt vidrigt och jag kräktes nästan av att tvingas fortsätta springa, men rätt ska vara rätt och bra att jag fick en chans att rätta till det! Dagen när jag håller undan för Stefan Boremyr på en dalacup (som kom 3a) får helt enkelt vänta på sig 😀 Jag var iallafall procentuellt sett närmare Clas än vad jag var i Mora så jag får döma söndagens prestation som något bättre!

Men en kul och nyttig helg, jag tar med mig några lärdomar:

  1. En spark i arslet för löpträningen
  2. Position är a och o i öppet vatten
  3. Jag presterar bra, kanske t o m bättre dagen efter en sprint
2015-08-09 04.38.52
Ut på löpning i ledningen i Mora. Foto: Mora triathlon
2015-08-09 04.39.28
Prispallen i Mora! Foto: Mora triathlon
2015-08-09 13.48.15
Prisutdelning vid Ornässtugan
2015-08-09 18.01.38
Jag fick ta emot det vackra Ornässmycket som pris!
2015-08-09 19.27.43
Förutom en i sprintsammanhang generös summa prispengar i Mora fick jag även en fin tröja som håller mig varm i höst

 

Tack alla inblandade för en trevlig vecka!!