Det är så dags nu, men nu har kroppen faktiskt börjat svara efter att ha varit ganska så medioker hela sommaren! Vilken fantastisk känsla det är att kunna trycka på så det känns som att benen kommer att vika sig närsomhelst, men ändå ha kraften att kunna pusha lite hårdare.
Banprofil på Baggbo
Ett litet projekt den här säsongen har varit att köra den beryktade Baggbobacken med jämna mellanrum för att se om jag utvecklas nåt. Alla detaljer om backen kan man läsa om på det här gamla inlägget på Öijers blogg eller på Strava. I år körde jag backen för första gången 13 april, då gick det på 7.11 (förvisso i mördande motvind). 23:e maj gick den på 6.36, och 16 juli på 6.09. Nu den 16 augusti kunde jag fläska på med en J*la massa watt i första delen av backen och ändå hålla ihop hyggligt på den flackare delen och sista branten, och vips hade jag putsat rekordet till 5.35! Plötsligt känns inte min egen lilla drömgräns på 5.30 så långt borta 🙂
Igår körde jag även dalacupen på cykel tillsammans med större delen av Faluns toppcyklister. Jag lyckades glömma skorna hemma och kom i sista sekund, så jag fick starta ouppvärmd. Såhär skönt var det! Var ganska aktiv på andra varvet och uppnådde målet att bli trött, tyvärr fanns det inget kvar att spurta med och jag fick ge mig för Hanna. Fick även till ett väldigt nyttigt bricklöp direkt efter, hade ganska så mosiga ben vill jag lova! Både löpningen och simningen börjar också ta sig, så jag är väldigt sugen på en fin avslutning på säsongen!
Många diagram blev det i dagens inlägg. Såhär fint hade normala klubben det i söndags på turen där jag gjorde mitt Baggbo-försök, som även innehöll en hel del fina grusvägar och över 1000 höjdmeter 🙂
Hemma i Sverige och Dalarna igen sedan en vecka. I dunklet efter att ha misslyckats helt med den tävling jag sett fram emot mest på hela säsongen har humöret varit lite upp och ner, kroppen har varit seg och jag har tränat väldigt sparsamt. Veckans projekt har varit att rensa garderob, förråd etc på saker jag inte har någon nytta av, och mycket blev det!! Fick åka med hela bilen fullastad till tippen.
Det har också hänt mycket trevligt, som minigolf, inflyttningsfika och i helgen dubbla sprinttriathlon! Sverige bjuder äntligen på sommarväder så det var helt perfekt att kunna åka till ett par lokala tävlingar, hänga med trevligt folk och få upp pulsen lite!
På lördagen bar det av till Mora. Mora triathlonklubb har ordnat en riktigt fin tävling vid Mora strand, kunde ju ha fått vara nån grad varmare i vattnet bara! Simningen gick lite som förväntat efter ett par veckors skrubbsårsvård, och jag tog mig runt utan att vare sig frysa ihjäl, ta emot slag och sparkar eller få panik, ungefär där la jag ribban för en godkänd simning. Malin Cederberg var nästan 2min snabbare än mig, och en halvminut senare låg Emma Graaf. Bara hoppa upp på cykeln och börja kötta och hoppas på det bästa, och efter första varvet var jag om och förbi. Lyckades dock inte skapa tillräcklig lucka. Blev omsprungen av Emma med lite drygt en km kvar till mål och höll rygg ett tag, men benen ville bara inte och jag fick nöja mig med andra plats. Lärdomen jag drar är att man tydligen behöver löpträna i triathlon också 😉 Efter en förkylning och ca 85% cykelträning i alperna har jag väl inte varit så flitig löpare precis. Men tar det som en spark i arslet och kul att vi fick ett bra race med både omkastningar och små marginaler!!
Man är ju inte bättre än sitt senaste resultat, så idag tog jag cykeln till Ornäs triathlon! En ny tävling i regi av Qwarnsvedens triathlonklubb i samband med Runn-dagarna (Runn är en stor sjö mellan Falun och Borlänge för den oinvigde) Väldigt fint belägen vid Ornässtugan och dessutom, för första gången i år, bra vattentemperatur!! Såg min chans att faktiskt kunna simma och vågade ställa mig långt fram, något som tidigare mest gjort mig översimmad men nu höll jag bra tryck och kom iväg på en fin position, och det var faktiskt bara två killar framför mig upp ur vattnet. Cyklingen kändes bra, och jag låg 2:a totalt efter Clas Björling när vi gick ut på löpning. Dock blev jag visad i fel riktning på första varvet och missade en slinga på ca 300m, men fick en chans att rätta till det direkt efter mållinjen. När jag just hade spurtat för att hålla undan för grabbarna på 2a & 3e plats var det riktigt vidrigt och jag kräktes nästan av att tvingas fortsätta springa, men rätt ska vara rätt och bra att jag fick en chans att rätta till det! Dagen när jag håller undan för Stefan Boremyr på en dalacup (som kom 3a) får helt enkelt vänta på sig 😀 Jag var iallafall procentuellt sett närmare Clas än vad jag var i Mora så jag får döma söndagens prestation som något bättre!
Men en kul och nyttig helg, jag tar med mig några lärdomar:
En spark i arslet för löpträningen
Position är a och o i öppet vatten
Jag presterar bra, kanske t o m bättre dagen efter en sprint
Ut på löpning i ledningen i Mora. Foto: Mora triathlonPrispallen i Mora! Foto: Mora triathlonPrisutdelning vid OrnässtuganJag fick ta emot det vackra Ornässmycket som pris!Förutom en i sprintsammanhang generös summa prispengar i Mora fick jag även en fin tröja som håller mig varm i höst
Igår bar det av till metropolen Linghed norr om Falun för Dalacup i cykel! Årets andra deltävling och premiär för min del. Alltid lite spännande! Det är sjukt roligt med dessa träningstävlingar, alltid gott om snabbingar på startlinjen så det har en förmåga att bli rätt jobbigt!
Det var nära att det inte blev något race alls för mig, fick punka på tubdäcken precis innan start. Som tur var hade Erik Wallén ett träningshjul över som jag fick låna! Det dröjde inte länge innan attackerna började hagla på första varvet, och jag kände verkligen att jag utvecklats för jag kunde sitta kvar med kontroll istället för maxpuls, som det brukade vara förra året! Hamnade till och med i en utbrytning på andra varvet och när vi blev ikappåkta av klungan tog jag några förningar även när det gick fort. Så jag är riktigt nöjd med cykelformen just nu!
Inte lika nöjd med psyket dagen till ära däremot. Hade precis börjat tänka att jag skulle åka med killarna alla 4 varv (tjejer kör 2 varv men jag var ensam tjej) och så krävdes inte mer för att få mig ur balans än en utskällning för att jag gick åt sidan istället för att gå runt och dra när jag kände att jag inte orkade ta en förning i slutet på andra varvet. Väldigt onödigt och den millisekunden jag tappade fokus gjorde att det som precis hade känts så himla bra plötsligt blev tråkigt och jag släppte klungan. Snittet låg kring 41km/h och rätt ofta 45-50km/h när det gick fort så jag gjorde mitt bästa om man säger så. Måste träna upp teflonpsyket lite och hålla mig till min plan istället för att låta sånt påverka!
Som tur är kommer det ju en massa fler chanser att köra dalacup i sommar så jag ser fram emot många roliga race! Det finns ju en dalacup i triathlon också, första deltävlingen går 3/6 på Lugnet så det får nog bli nästa race för min del!
After race-häng i Linghed som bjöd på lite sol kvällen till äraKvällens utbrytarkungar! Oskar, Albin och Jimmy
Var ganska aktiv på andra varvet och uppnådde målet att bli trött, tyvärr fanns det inget kvar att spurta med och jag fick ge mig för Hanna. Fick även till ett väldigt nyttigt bricklöp direkt efter, hade ganska så mosiga ben vill jag lova! Både löpningen och simningen börjar också ta sig, så jag är väldigt sugen på en fin avslutning på säsongen!
Louise Rundqvist 