Det blåser inte i skogen iallafall.

Ett litet delmål med träningen för mig är att ofta få till så många roliga pass som möjligt. Dels för att jag är mycket bättre på att ta i när jag har roligt, och dels för att jag inte helt enkelt ska tröttna på sporten.

Bra träningssällskap kan förgylla vilket pass som helst, men idag var det ingen som ville/kunde köra duathlonintervaller med mig. Blåsigt även idag och jag hade verkligen ingen lust att sitta och tugga motvind på landsvägen. Så istället plockade jag fram min MTB som mest tjänar som transportcykel annars och cyklade upp på lugnet. Hittade en glänta som fick bli växlingsplats och  snurrade runt på stigar runtomkring. Mest fokus på löpningen (den gick fint!) och cyklingen skulle vara med hög kadens, så det blev ju ett alldeles perfekt, jobbigt och roligt pass! Jag och MTB:n har inte precis varit bästa kompisar sen min krasch förra sommaren, men nu kändes det rätt bra igen!